Träningsturnering

av | 21 maj, 2018

Det gick snabbt att hitta ett gemensamt datum för turneringen som passade oss alla. Vi valde att lägga den på hemmaplan i Sälen, så Robins pappa Kjell och hans kompisar Mats, Roland och Olof med respektive skulle bo hemma hos var och en av oss i vårt team.

Nu gällde det verkligen att toppa formen! Robin drog ned på tempot på träningen, det gällde att inte skada sig utan hellre vila kroppen och finslipa på detaljer.

Sanna ordnade ett speciellt kostschema. Före och under tävlingen var det pasta och tonfisk 4 gånger om dagen som gällde. Lite enformigt men inga undantag accepterades.

Våra motståndare kom fredag eftermiddag och inkvarterades hos respektive värd. Turneringen skulle hållas på lördag och söndag. Gruppspel på lördag och finalrunda på söndag innan det var dags för örebroarna att resa hem igen.

På fredag kvällen beslutade vi att äta gemensam middag på Gustav Vasa pizzeria nere vid torget. Det blev en underlig middag då vi killar åt sallad och drack vatten medan tjejerna tog för sig av både öl, vin och goda pizzor. Även våra motståndare från Örebro laddade som elitidrottsmän och det gick inte att lura i dem ens en enda öl. Vi grabbar gick hem tidigt från restaurangen.

Jag blev väckt halv tre när min fru högljutt ramlade in i vårt hus tillsammans med Kjells fru. ”Grrr” där förstördes den uppladdningen tänkte jag när jag försökte somna om.

När jag vaknat kokade jag en stor gryta med pasta. Kjell kom in genom dörren med ett stort leende, han hade tagit en lugn morgonjogg. ”Han vill bara psyka mig” tänkte jag. Men vi hade en trevlig frukost och pratade om ditten och datten.

Innan vi skulle åka gick jag till badrummet för att fräscha upp mig. Där såg jag min hårtrimmer. Tänk om jag skulle chocka alla de andra genom att raka av mig håret, läste en artikel nyligen om hur rakade män uppfattas, håret är ju inte riktigt vad det en gång varit och tanken att raka mig har kommit på en och två gånger(här är artikeln). Nog skulle jag se lite farligare ut? Och kanske få dem lite ur balans. Jag ropade till Kjell att han skulle gå ut i bilen så länge. Jag drog av mig tröjan och rakade snart av mig allt hår. Ja det blev inte helt perfekt, lite strån här och där stack upp, men det fick duga.

Min frisyr blev en snackis men tyvärr mer för retsamma skratt än något skräckinjagande.

Vi lottades i två grupper, två från varje gäng i varje grupp. Kjells mannar började varje set med underläge 0-2 eftersom vi gemensamt bedömde att de alla var mycket bättre än vi i vårt gäng. Men vi såg fram emot riktig matchträning. Varje match var bäst av tre set och Robin var domare. De två första i varje grupp gick till semifinal och sedan final. Treorna möttes i match om femteplats och fyrorna om att inte bli sist i turneringen.

Gruppspelet klarade vi av på lördagen, det blev många matcher endast med avbrott för mat och dryck lite då och då. Finalspel och matcher om de olika platserna skulle avgöras på söndagen. Våra barn och tjejer stöttade oss ivrigt från läktaren, i vart fall de första timmarna vi spelade sedan tröttnade de.

Trotts handikappet Kjell och hans kompisar fick var de överlägsna oss. Vi fick alla jobba hårt och hade trots idog träning inte kondition att spela så många matcher. Turneringen slutade med att örebroarna tog hem de fyra första platserna. Men det var riktigt kul att se dem spela i semifinal och final, de var trotts ålder och många matcher i benen otroligt spänstiga och fräscha. De släppte inte en onödig boll och gav allt tills sista matchboll var avklarad.

Vi tackade varandra för goda matcher och en härlig turnering. Kjell bjöd ned oss till Örebro för en returturnering. Träna lite till, så slipper vi handikappsystemet och det kommer ändå bli otroligt jämt peppade han oss med. Och så kanske vi ses på veterantouren?

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *